Intervjuer

Rebecca Farrensteiner

Gick på Konstskolan:
1996-1998

Gör idag:
Arbetar och bor i Stockholm. Studerade vidare konst efter Västerås: praktiskt på Gerlesborgsskolan och sedan teoretiskt på Gotlands Högskola och Linköpings universitet.

Jag är anställd på Moderna Museet sedan 5 år tillbaka och ansvarar för inköp av konst-, foto- och design- litteratur.

Jag arbetar också med mitt eget skapande i mindre årliga konstprojekt. Senast var jag på Island och jobbade i ett internationellt projekt med konstnärer från olika delar av världen.

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar:
Genom att jag startade min utbildning flyttade jag till Västerås, vilket jag aldrig hade gjort annars.

På sätt och vis la Västerås Konstskola grunden till mitt ”vuxna” liv. Utbildningen väckte ett stort konstintresse och har haft betydelse för mitt karriärsval och de många vänner som jag än idag har en nära kontakt med.

Jag har och har haft stor nytta av de kunskaper som jag fick på Västerås konstskola, som gav en grundläggande utbildning i form och färg av hög klass. Jag har både haft nytta av kunskaperna i mina vidare studier, men också i mitt arbete idag.

Västerås konstskola är något som Västerås stad borde vara otroligt stolta över och det förvånar mig att man inte har lagt ner mer tid åt att skryta och visa upp en sådan resurs i sammanhang då man vill visa upp stadens ansikte utåt. Om inte annars för att locka nya elever till att flytta till Västerås.

Konstskolan skulle stå sig bra i konkurens med andra förberedande skolor när det gäller kvalitet, engagemang från lärare och utrymme. Utbildningen ligger på en hög nivå och jag känner mig privilegierad att ha fått chansen att få gå där två år av mitt liv. Fler borde få den möjligheten och det är en stor förlust för Västerås stad om skolan går i graven.

Intervjuer

Jennifer Espling

Gick på skolan:
Jag gick på konstskolan mellan 1991 och 1993. På den tiden var skolan ettårig. Eftersom jag inte fyllt 18, och alltså var för ung för att söka vidare, så fick jag gå två år. Man gör sina val utifrån det man har sett, och det man har sett kan ingen ta ifrån en. Konstskolan kom att påverka alla mina senare val

Gör idag:
Jag har arbetat med konst kontinuerligt ända sen jag pryade på konstskolan som 14-åring. Det är tjugo år sen nu. Mycket har förändrats sedan dess. Jag har gått konsthögskola och komvux. Jag har haft andra jobb inom olika branscher, jag har hamnat i sammanhang jag aldrig kunnat drömma om. Den enda röda tråden är ateljéarbetet, och de utställningar som jag har då och då. Förutom den konstnärliga verksamheten arbetar jag med miljöfrågor, undervisar på ABF, och är aktiv i musikföreningen Nya Perspektiv.

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar:
Konstskolan kom som sagt att prägla mitt sätt att se på det mesta, och därför har den haft en avgörande betydelse för allt jag gjort. Man fick måla modell, och när man tittade tillräckligt mycket visade det sig att huden inte var hudfärgad. Jag blev chockad över hur mycket i våra liv och i vårt samhälle som grundades på lösa antaganden. Diskussionerna på konstteorin bekräftade detta. Fakta existerar utifrån olika perspektiv, och ofta vet man inte ens om att man har ett. Det är ett faktum som både skrämmer mig och håller mig vaken. Det hjälper mig i mina miljöutredningar, och det hjälper mig att skapa bilder.

Under många år har Västerås konstskola försett landets konstliv med egensinniga och intressanta konstnärskap. Även andra branscher har berikats. Men Västerås som kulturstad har hittills inte skördat särskilt mycket av det som konstskolan producerat. De flesta eleverna utvecklas, går vidare, och blomstrar i andra städer. Även om folk reagerat på det så har det inte orsakat någon revolution. Kanske har man inte på allvar förväntat sig att den här medelstora industristaden i Mellansverige ska ha något extraordinärt konstliv. På senare tid har konstmuséet och privata gallerier börjat arbeta medvetet för att behålla kontakten med de före detta konstskole-eleverna. Saker har förändrats. Det har kommit en högskola, och på Metallverkens område kryllar det av småföretag och experimentella verksamheter. Staden håller på att byta identitet, och i den processen krävs det att kulturen spelar en aktiv roll. Annars tenderar pratet om vår stads entreprenörskap, kreativitet och innovationer att urholkas till meningslösa slogans. Det är en nyttoaspekt. Och den är sekundär enligt mig. Sen finns det ett annat sätt att se på det hela, och det har ett direkt samband med det som pågått på Västerås konstskola i 40 år. För att konst eller kultur ska kunna bli genomskådande och vass så krävs att den skapas utan krav på nytta, och helt utan kompromisser. Som en förutsättningslös studie, som ett o-tendentiöst forskningsarbete. Bara så kan man skapa något som ställer sig utanför de etablerade uppfattningarna om hur allt ligger till. Det i sin tur kan leda till andra sätt att tolka och hantera verkligheten. För mig är det uppenbart att vi måste göra det.

Intervjuer

Kenny Wong

Gick på skolan:
2004-2005

Gör idag:
Efter Västerås Konstskola blev jag antagen till Konstfacks Institution för Industridesign. Sedan dess har jag arbetat på en mängd arbetsplatser runt om i världen. Jag fick chansen att studera produktdesign i Hong Kong, arbeta på SWEDES i Hong Kong, Atlas Copco, ABB, Smart Design i New York.

Just nu jobbar jag på som projektanställd med ett stort framtidsprojekt för ABB Corporate Research. I början av nästa år, när projektet är slut kommer jag åka tillbaka till New York.

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar: :
Jag tänkte att jag skulle besvara en fråga jag ofta får.

– Hur upplever du att finanskrisen har påverkat jobbmarknaden för industridesigners?

Jag måste säga att personligen har jag inte märkt någonting alls. Jag får ofta jobberbjudanden från olika håll där jag inte ens har sökt jobb. Dock kan jag se på företag hur de har blivit mer försiktiga samt att det har påverkat en del vänner i branschen. Min övertygelse är dock att industridesign alltid kommer att behövas. Därför kommer det aldrig vara svårt att få jobb om man är tillräckligt attraktiv på arbetsmarknaden.

– Vad är det då som skapar attraktion på en arbetsmarknad som denna?

Det uppenbara är talang, men ofta räcker inte det hela vägen.

Något som har hjälpt mig enormt är den breda bas jag har. Den basen har jag fått på Västerås Konstskola. Jag har det väldigt lätt att skapa intresse hos en eventuell arbetsgivare genom de målningar och keramikhantverk jag har i min portfolio.

Västerås Konstskola var för mig ett sätt att nå mitt mål att bli industridesigner. Det finns många andra vägar att gå, men Västerås Konstskola gav mig en unik bakgrund som gör mig attraktivare på arbetsmarknaden. Det är klart att det finns andra konstskolor runt om i landet som skulle kunna ge en elev samma bredd. Men jag har svårt att hitta förberedande konstskolor som håller samma höga standard på avgångselever som Västerås Konstskola.

Västerås Konstskola har betytt oerhört mycket för min karriär. Den har gett mig möjlighet att resa och arbeta världen över. Bland Konstfacks elever finns ett stort antal framgångsrika elever från Västerås Konstskola. Jag är stolt att kunna säga att jag är en av dem.

Intervjuer

Nanna De Wilde

Gick på konstskolan:
1996-1998

Gör idag:
Utbildad vid Kungl, konsthögskolan 2001-2006

Bor och arbetar i stockholm som konstnär. Arbetar just nu med konstprojektet ”Jenny” 1910-2006 tillsammans med Terese Bolander och Kristina Stark som kommer att visas på Västmanlands läns museum. Ska även medverka i en utställning i Åbo med Svenska tecknare till vintern.

Vad betyder skolan för mig och varför ska den finnas kvar?
Jag tillhör generationen som slutade gymnasiet och gick in i arbetslösheten i början på 90-talet. Det fick mig att fundera på vad jag tyckte om att göra och jag gick en krokikurs på folkuniversitetet där jag blev fick rådet att söka till Konstskolan. Det öppnade en ny värld för mig. Jag fick ett nytt sätt att se, en vidare blick och det var början på att finna ett språk som jag kunde uttrycka mig med.

Att skolan hade hög nivå märkte jag när jag fortsatte att studera på en annan förberedande skola innan jag slutligen hamnade på Konsthögskolan. På den skolan  fanns inte tillgängligheten till lärarna och samma bredd på undervisningen som fanns på konstskolan i Västerås.

Ryktet säger att förvånande många från Västerås konstskola fortsätter att arbeta/studera med något inom området. Det är inte bara konstnärer som har nytta av skolan utan även grafiska formgivare,  fotografer, bildlärare, alla yrken kopplade till design osv, alla dessa har en konstutbildning som en grund att stå på och jag är övertygad om att de som bytt bana iallafall lärt sig saker som de kan använda på andra områden.

Det finns många anledningar till varför man inte bör spara in på konst, speciellt ur ett demokratisk perspektiv. Att en så stor stad som Västerås saknar en viktig plats för konst känns oerhört trist.

Intervjuer

Anette Ekman

Gick på konstskolan:
2001-2003

Gör idag:
Utbildar mig till Informationsdesigner med inriktning Informativ Illustration på MDH.

Vad betyder skolan för mig och varför ska den finnas kvar?
När jag började på Västerås Konstskola sa en av lärarna till mig vid ett visst tillfälle att ”det här kommer bli de bästa två åren i ditt liv”. Jag förstod det kanske inte riktigt då men så här i efterhand kan jag bara nicka instämmande och berätta att han hade så rätt.

Att omslutas av den kreativa miljön, få tillåtelse att gå in i sig själv och starta en, för livet, enormt utvecklande inre process, både konstnärligt och mentalt, är en oerhörd upplevelse som alla borde få uppleva.

Västerås konstskola besitter en fantastisk möjlighet att förlösa alla de kreativa själar som finns i vår närhet. Dessa människor som vidare får den viktiga uppgiften att förse andra människors dagliga liv med former, filmer, ord eller bilder i allehanda olika kulturella sammanhang.

Att ta bort Västerås konstskola är som att ta ett stryptag på Västerås som stad. Luften går ur och andningen blir knapp… Det vore verkligen synd både för staden och för alla människor som förstått att kultur och kreativitet är något livsnödvändigt.

Intervjuer

Erik Aspengren

Gick på konstskolan:
2005-2007

Gör idag:
Efter Västerås konstskola gick jag Gerlesborgskolan i Stockholm i ett år. Efter Gerlesborgskolan började jag på arkitekturskolan KTH där jag nu precis slutat ettan.

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar:
När jag hörde om nedläggningsplanerna för Västerås konstskola och blev jag upprörd över denna form av idioti och kortsiktigt tänkande.

Tiden på Västerås konstskola var mycket utvecklande och tillhandahöll kunskaper och erfarenheter som i Västerås annars är obefintliga, skolan har för mig bidragit med en mycket värdefull bas av kunskaper att stå på.

Skolan erbjuder engagerade och kunniga lärare, generös tillgång på material, samt fina och rymliga lokaler. Detta skapar ett kreativt och tillåtande klimat och en möjlighet att utveckla och lära sig en undersökande och kreativ process.

Att lägga ned Västerås konstskola vore att kväva en viktig plats för kreativitet och kultur och skulle göra Västerås till en fattigare stad.

Intervjuer

Anna Törrönen

Gick på konstskolan:
2002-2004.

Gör idag:
Läser magistersexamen i fri konst på The Academy of Fine Arts and Design i Ljubljana, Slovenien.
Innan det gick jag på Konstakademin i Åbo, i Finland, där jag utbildade mig till bildkonstnär (kand 2008) .

Frilansar även som illustratör (bl.a. skivomslag och böcker).

Min självständiga examensutställning hade jag på Ars nova – muséet för samtidskonst i Åbo. Nyligen deltog jag i en internationell videokonstfestival i Slovenien.

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar:
Grunden som lades där har jag med mig i allt jag gör inom mitt yrke, det var en otroligt bra utbildning att gå, den hade inte kunnat vara bättre faktiskt.

Allt var nytt och lärandet intensivt. Det fanns en sann intellektuell och kreativ atmosfär på Västerås konstskola, med en positiv anda
och gemenskap. Ett koncentrerat lugn låg över platsen. Vännerna jag fick och lärarna betyder än idag väldigt mycket för mig! Jag tänker ofta tillbaka på den tiden med värme.

Undervisningen, både tekniskt/praktiskt och genom diskussioner om innehåll, var väldigt bra och jag fick stöd hela vägen,
från de första trevande modellmålningarna till sista ansökningsproverna. Det var även viktigt att dela tankar med klasskompisarna. Det är en skola att vara stolt över.

Lärarna är otroligt träffsäkra i sättet de lär ut och de bryr sig genuint om sina elever. Att bygga upp den sortens dynamik går inte utan lång erfarenhet, stor kunskap och människokännedom.

Jag för min del, har berättat för många om den fina konstskola vi har i Västerås och rekommenderat folk att söka. Mer resurser behövs för att sprida ordet till andra delar av Sverige. Västerås har ett högklassigt alternativ när det kommer till förberedande konstutbildning.

Man kan inte bara amputera bort något när det krisar, det är dålig stil. Visst är det ett snabbt plåster på en ekonomiskt kärv situation, men även ett utarmande av stadens själ.

Lösningar går säkert att hitta, men först måste man inse värdet av vad man har och möjligheterna det skapar.

Hela det här initiativet, att lägga ned en skola med lång tradition, bra rykte, hög nivå och en bra fungerande pedagogik, detta toppat med utmärkta utrymmen och läge- känns för mig som ett irrationellt och i längden destruktivt drag av Västerås beslutsfattare.

Intervjuer

Bo Ljung

Gick på konstskolan:
1983-84

Gör idag:
Jag bor på Lidingö och arbetar idag som bildkonstnär/målare. Jag har ställt ut på konsthallar och gallerier runt om i Sverige sedan slutet av 80-talet: Göteborg, Norrköping, Uppsala, Östersund, Lidköping m.fl. Många utställningar i Stockholm har det också blivit, bl.a. på Boibrino Gallery, Galerie Ahlner och Galleri Cupido. Min hittills största och mest omfattande utställning gjorde jag på Tomarps Kungsgård i Skåne år 2004. Det var fantastiskt att få breda ut sig med närmare 50 målningar i en av Sveriges vackraste konsthallar. 2005 ställde jag ut på Galleri Astley och återkommer där i oktober i år med en ny utställning. Jag har också under årens lopp arbetat som konstlärare på Birkagården och Klassiska konstskolan i Stockholm och varit gästlärare ett par gånger på Västerås konstskola. År 2006 fick jag Västerås stora kulturstipendium.

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar:
Tore Hultkrantz var föreståndare för konstskolan under min tid. Tore var en kostymklädd anarkist som lärde oss att tänka självständigt. Hans historier om sina möten med Picasso var oslagbara. Ove Hjälmgården, som var målarlärare, hjälpte mig att ta avgörande steg inom måleriet. Konstskolan var en nisch och fristad för oss elever. Här fanns friheten men också handfast och grundläggande undervisning. Mycket viktigt jag har lärt mig i ämnet bild, har jag fått från Västerås konstskola. Jag berättar alltid med stolthet att jag har gått där. Västerås blir en oerhört mycket mindre stad om konstskolan läggs ned.

Intervjuer

May-Anita Brevik

Gick på konstskolan:
1995 – 1998 (hade förmånen att gå både den ettårig och den tvårig utbildningen!)

Gör idag:
Driver företaget TITTUT film&form tillsammans med Maria Wiklund. Gör barnfilmer (SVT som kund) Har gjort dokumentär och gör även fysiska produkter. http://www.tittut.se

Vad betyder skolan för dig och varför ska den finnas kvar:
För mig är skolan grunden till allt jag gör idag. Den har också gjort att jag trodde om mig själv att klara en högskoleutbildning – vilket jag gjorde. Alla vi som inte passar in i en vanlig gymnasieskola hittar här ett sätt att få inte bara kunskap om konsten utan även kunskap om oss själva och framför allt våra förmågor. Att politikerna skulle vara så dumma att de lägger ner Västerås konstskola är förbluffande – Kulturen behövs och det sägs att Sir Winston Churchill på generalernas begäran om mer pengar till krigsmakten svarade: Det finns inga pengar. Då generalerna framhärdade och tyckte att han skulle ta pengar från kulturen svarade Churchill -”Vad ska vi då försvara”. !!! Utan kultur ingen grund. Det är inte idrotten som driver utvecklingen framåt det är kulturen! Att lägga ner Västerås konstskola vore rent idiotiskt. Där har grunden lagts till många olika framtida utbildningar. Tankens fria kraft utvecklas och den fria tanken behövs inom alla yrkeskategorier. Alla människor borde få förmånen att gå på en fri konstskola någon gång i livet!

Intervjuer

Henrik Stenberg

Gick på konstskolan:
Jag gick på Västerås konstskola i två omgångar. Först gick jag läsåret 1994-1995. Då hette utbildningen ”Bild och form” och var en del av Rudbeckianska gymnasiet. Utbildningen var då ettårig. Sedan lösgjorde sig skolan från Rudbeckianska skolan och blev i samma veva tvåårig. Då fick jag till min stora glädje hoppa in direkt i den andra årskursen. Detta var läsåret 1996-1997

Gör idag:
Efter Västerås konstskola har jag gått Pernbys målarskola (2 år), Gerlesborgsskolan i Stockholms tredje år, och fem år på Konstfack (konst),

Just nu när jag skriver har jag en utställning på Natalia Goldin Gallery i Stockholm, Jag målar fortfarande, men har även gjort en hel del performance, och kombinerar gärna de två konstformerna.

Vad betyder skolan för dig, och varför ska den finnas kvar?
Västerås konstskola har betytt väldigt mycket för mig.
Den grundläggande kännedomen om färg och form fick där har jag burit med mig på mina många år på olika konstskolor som en betydelsefull bas. Kombinationen av koncentrerat arbete och kreativa samtal och avspänt umgänge med både elever och lärare var väldigt utvecklande för mig och jag lärde mig oerhört mycket på kort tid, om både konsten och mig själv och hade samtidigt väldigt roligt.  Jag lärde mig om det vördnadsfulla i att iaktta och ödmjukt försöka återge en människa man har framför sig, eller vilket ting som helst i världen egentligen med all dess komplexitet. Konstskolan var inte belamrad med diverse pinaler, utan man fick träning i att se nyansrikedomen i en helt vit lokal, där modellen fick träda fram på ett värdigt sätt. Jag lärde mig också att våga tro på mina idéer och genomföra dem, att tänka som en konstnär. Jag hade närmare kontakt med mina lärare än jag till närmelsevis haft med lärare på senare utbildningar. Nu gick jag visserligen på skolan under en period då jag sökte mig fram i tillvaron och ville stöta och blöta allt, men de fanns alltid till hands och var synnerligen öppna och villiga till samtal.

Jag tycker absolut att konstskolan ska vara kvar. Det är så många som har gått där som har kommit vidare till konsthögsthögskolestudier och alla möjliga sammanhang där de har haft stor glädje av vad de fått lära sig på Västerås konstskola, och förstås kan man ha behållning av de kunskaperna även om man inte läser vidare. Det behövs en konstskola som är både grundläggande och kvalitativ, som öppnar upp både seendet och självförtroendet, och där man också verkligen kan reflektera över det man gör. Och nog skulle väl Västerås bli en fattigare stad utan Konstskolan!